Innehåll
Innehåll
Ahmed arbetade på
kontor. Han vantrivdes väl inte direkt på jobbet. Men han hade svårt att dra jämt med
avdelningschefen, som noga såg till att Ahmed inte fick visa vad han verkligen kunde. Så fort
avdelningen fick något svårare att utföra, såg chefen till att det alltid var han själv som
stod i centrum och fick allt beröm.
Ahmed hade funderat mer
än en gång på att byta anställning. Men arbetsmarknaden var ganska ansträngd och det var svårt
att hitta något bättre för tillfället. Dessutom var lönen något högre än på de flesta
lediga jobben, så Ahmed blev kvar på företaget. Han behövde ju så väl pengarna för att kunna
försörja sin fru och sina tre barn. Ahmed var oerhört stolt över sina barn, särskilt Hassan,
den äldste sonen, som läste till ingenjör vid universitetet.
En dag hände något, som förändrade situationen på
arbetet till det bättre. Hamdi började arbeta på samma avdelning som Ahmed. Hamdi var lite yngre
än Ahmed. Han var oftast glad, hade nära till skratt, och han var lätt att ha att göra med. Äntligen
fick Ahmed en vän på jobbet. De började äta lunch tillsammans och träffas efter jobbet. Även
Hamdi var gift, och Gud hade välsignat honom med fyra underbara barn, två pojkar och två flickor.
Ahmed och Hamdi blev nära
vänner. De besökte ofta varandras hem. De älskade att sitta ned med varandra, dricka lite te, och
bara samtala. Timmarna brukade gå och de kunde samtala om nästan vad som helst.
Från början rörde
deras samtal mest arbetet på kontoret. Men med tiden kom de allt oftare att tala om de stora livsfrågorna.
Både Ahmed och Hamdi var djupt religiösa, men de hade inte samma tro. Ahmed var muslim, medan hans
bäste vän Hamdi, läste Bibeln regelbundet och var en efterföljare till Messias (Al-Masih).
Det som förvånade Ahmed
var, att ju mer han lärde känna Hamdi, ju mer fick han respekt för dennes tro och liv i gemenskap
med Gud. Ahmed förstod att hans vän levde nära Gud på ett sätt han inte riktigt kände till,
och det gjorde honom lite nyfiken. Säkert hade Hamdis liv med Gud något med Messias att göra, tänkte
Ahmed. Ahmed trodde ju också på Messias, fast inte på samma sätt. Han trodde på allt som stod
skrivet i Koranen om Jesus, Marias son (Aisa Abn Mariam). Ahmed hade djup respekt för Messias. Han
visste att Messias var född av Jungfru Maria (Mariam Al-athra), att han gjorde många under med
Guds tillåtelse, att han fått Evangeliet (Al-Indjil) av Gud. Samtidigt visste Ahmed, att han bara
kände till några få detaljer ur Messias liv och han började längta efter att få veta mer om
denne store apostel (rasol), som bar så många namn, även i Koranen.
En dag blev Ahmeds
nyfikenhet för stor. Han bestämde sig för att fråga sin gode vän Hamdi om Messias. Det beslutet
ledde till många intressanta samtal.
Berätta för mig om
Jesus, Marias son, bad Ahmed enträget. Jag vill så gärna veta mer om honom. Hamdi funderade ett
tag, sedan sa han:
Vill du förstå varför
Messias kom till världen så måste du förstå betydelsen av ett offer.
– Ett offer, vad menar
du egentligen? undrade Ahmed.
Hamdi fortsatte:
– Vi förstår
betydelsen av ett offer från "Id Al-Athha" (Offer-högtiden). Du vet, när Gud bad
Abraham (Sayedna Ibrahim) att offra sin son. Vad skulle ha hänt med Abrahams son, om inte Gud
(Allah) försett med ett offer som lösen (fida) för honom?
– Ismael skulle ha dött,
sa Ahmed.
– Här ser vi
betydelsen av ett offer, svarade Hamdi. Någon dör istället för en annan. Gud sände ett får som
offrades i hans ställe.
– Jag är i samma
situation som Abrahams son. Jag är under dödens makt, sa Hamdi.
– Vad menar du? sa
Ahmed undrande.
Hamdi svarade allvarligt:
– Det står skrivet i
Bibeln (den heliga boken):
"Syndens lön
är döden." (1)
Lönen för min synd är
döden. Jag är en syndare. Ja, inför människor är jag en djupt religiös människa. Jag ber till
Gud varje dag, jag studerar hans bok, och jag tjänar honom. Men inför Gud är jag en syndare.
Finns det någon utom Gud som är fullkomlig? frågade Hamdi.
– Nej! svarade Ahmed.
Ingen utom Gud.
– Så, inför Gud är
vi alla syndare, eller hur? undrade Hamdi.
– Jo, så är det, höll
Ahmed med.
– Jag är alltså i
samma situation som Abrahams son, under dödens makt. Men var är då offret för mina synder? Har
inte Gud sänt ett offer som lösen för mig? frågade Hamdi.
Ahmed visste inte riktigt
vad han skulle svara. Hamdi fortsatte:
– Johannes Döparen (Yahya
Abn Zakaria), levde samtidigt med Messias. Första gången han såg Messias sa han:
"Där är Guds
lamm som tar bort världens synd." (2)
Messias var inte människors
lamm. Han kom från Gud. Han var ovanifrån. Guds Ande (Roh Allah) täckte över Jungfru Maria
(Mariam). Hon blev gravid och födde en son. Han bär, som du vet, namnen: Jesus, Marias son, Guds
ord (Kallimat Allah) och Guds Ande (Roh Allah). Han var ren. Han kom från himlen som Guds lamm.
Messias bevisade att han var Guds Lamm genom att leva ett rent och fullkomligt liv inför Gud. Han
behövde aldrig säga: "Jag ber Gud den store om förlåtelse (astaghfer Allah Al-Azim)",
eftersom han var Guds rena lamm. Men, eftersom han som Guds lamm kom, för att ta bort hela världens
synd, måste han offras. Det skedde, när han av fri vilja gav sitt liv i döden. Han uppstod från
de döda. Han for levande till himlen. Och en dag ska han komma tillbaka till världen.
Hamdi gjorde en kort
paus, såg på Ahmed och sa:
– Jag är i samma
situation som Abrahams son, jag är under döden. Men det finns ett offer för mina synder genom
Messias, Guds rena lamm. Gud erbjuder genom sitt lamm förlåtelse för alla våra synder och ett
evigt liv i paradiset (djanna). Messias bar alla människors synd, även dina Ahmed.
Ahmed satt länge tyst
och tänkte. Sedan sa han:
– Om Messias tog bort
hela världens synd, då behöver jag inte dö... Alltså har jag i så fall redan evigt liv.
– Ahmed, sa Hamdi.
Antag att det är din födelsedag, och antag att Messias kommer och knackar på din dörr. Han har
en present med sig. Han säger till dig. "Ahmed, jag vill ge dig en gåva. Den består av; förlåtelse
för alla dina synder, ett evigt liv, och en levande personlig gemenskap med Gud redan idag. Men det
finns villkor. Du måste vända om från din synd, bekänna din synd, och ta emot förlåtelsen
genom mitt offer för dig. Om du tar emot gåvan är den din, inte annars."
Ahmed funderade. Han kände
sig omtumlad och visste inte riktigt vad han ska säga.
– Du kanske tycker att
det var ett underligt exempel, sa Hamdi. Men varje gång någon av Herrens tjänare förklarar vägen
till Gud genom Messias, är det som om den levande och uppståndne Jesus, Marias son, verkligen
knackar på just vår dörr. Han säger själv i den heliga boken:
"Se, jag står
vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom
och äta med honom och han med mig." (3)
Hamdi tillade:
– Att jag öppnar min dörr
för Messias och bjuder honom in i mitt liv, till att bryta mitt bröd och dela min gemenskap, det
är detsamma som att ta emot Guds gåva till mig och
varje människa.
– Vet du, Hamdi. Det du
berättat för mig om Al-Masih har berört mig djupt. Jag behöver tid till att tänka över det du
sagt. Men jag vill gärna höra mer om Messias när vi träffas nästa gång.
– Al-salamo aleikom
(frid vare över er).
– Aleikom al-salam (över
er vare frid).
Det du berättade om
Jesus, Marias son förra gången vi träffades, gav mig en hel del att tänka på, började Ahmed
lite trevande. Sedan fortsatte han. Jag hoppas att du inte misstycker, men jag har en del frågor
jag vill ha svar på innan vi går vidare med våra samtal om Messias.
– Javisst, varsågod,
svarade Hamdi, som anade vad som skulle komma.
Ahmed började försiktigt:
– Du vet ju att vi
muslimer tror på de himmelska böckerna: Tawrah (Moseböckerna), Zabor (Psaltaren), Indjil
(Evangeliet) och Koranen. Men jag har även fått lära mig att alla böcker utom Koranen har blivit
förfalskade av judar och kristna, så att man inte längre kan lita på det som står där. Den
heliga boken (Bibeln) som du tror på är alltså förfalskad (moharraf), och en blandning av
sanning och lögn.
– Kan du presentera några
som helst historiska bevis för ditt påstående? frågade
Hamdi.
Ahmed tänkte efter, men
upptäckte till sin förvåning att han aldrig hade hört något annat än obevisade påståenden.
Hamdi fortsatte:
– Kan du tala om för
mig när denna påstådda förfalskning ägde rum och hur det över huvud taget var möjligt att utföra
den?
– Nej, sa Ahmed smått
chockerad. Svaren på de grundläggande frågorna har ingen någonsin talat om för mig.
Efter en kort paus frågade
Hamdi:
– Tror du att det
skulle var möjligt att förfalska Koranen?
– Astaghfer Allah (Jag
ber Gud om förlåtelse)! utropade Ahmed. Det skulle vara fullständigt omöjligt. De troende skulle
aldrig acceptera att någon ens petade på Koranen. Hamdi svarade:
– Varför tror du att
vi ser annorlunda på Bibeln? Hur kan du ens tänka dig att de sanna troende skulle tillåta att någon
ändrade i de heliga skrifterna och presenterade en förfalskad Bibel? Jag tror på den Gud som
skapade himmel och jord. Den Gud som vet allt och som kan göra allt. Han som har givit människorna
sitt eget ord har också makten att bevara sitt eget ord.
Hamdi såg stadigt på
Ahmed och frågade:
– Ahmed, tror du att
allt som sker är i enlighet med Guds vilja?
– Ja, det tror jag,
svarade Ahmed. Hamdi fortsatte:
– Tror du verkligen att
Gud först sänder sitt ord till världen och sedan beslutar att det ska förfalskas, eller förmår
inte den allsmäktige att bevara sitt eget ord?
– Jo, visst kan Gud
bevara sitt eget ord, bekräftade Ahmed.
– Vet du Ahmed, att
Bibeln är en underbar bok. Den kom till under en tidsrymd av ca 1 400 år. Den innehåller Tawrah
(Moseböckerna), Zabor (Psaltaren) och Indjil (Evangeliet) och många andra böcker som skrevs ned
av Guds apostlar (rosol) och profeter (anbia). Bibeln är indelad i två delar; Gamla Testamentet,
som täcker tiden före Messias födelse och Nya Testamentet, som börjar med Messias ankomst till världen.
Bibeln skrevs ned på 3 olika språk.
– Vilka språk var det?
undrade Ahmed.
– Den skrevs ned på
hebreiska, arameiska och grekiska, svarade Hamdi. Gud använde många olika slags människor när
han gav sitt ord till oss. Några var kungar eller statsmän, andra var herdar eller fiskare. Bibeln
är ett under från Gud, för trots den långa tidsrymden och de många olika människorna som
skrivit den, så håller hela boken ihop som en enhet. Det finns ett gemensamt tema genom hela
Bibeln, och det temat Ahmed, är Messias (Al-Masih).
– Kan det vara sant att
Gud har talat om Messias under 1 400 år? sa Ahmed förvånat.
– Ahmed, sa Hamdi med
ett leende. Gud har talat om Messias genom hela historien ända till idag.
– Är det verkligen möjligt?
sa Ahmed tvivlande.
– Jo, visst är det
det. För Gud är allting möjligt, svarade Hamdi. Men det får vi samtala om nästa gång vi träffas.
– Det ser jag verkligen
fram emot, sa Ahmed.
– Al-salamo aleikom.
– Aleikom al-salam
Nu är jag verkligen
nyfiken på att få höra hur Messias kan vara temat genom hela Bibeln, sa Ahmed.
– Kommer du ihåg när
vi talade om Messias som Guds lamm, som bar vår synd? undrade Hamdi.
– Självklart, hur
skulle jag kunna glömma det, sa Ahmed.
– Gud har undervisat om
offer genom hela historien fram till Jesus, Marias son, sa Hamdi.
– Hur menar du då?
undrade Ahmed.
– Hur många människor
fanns på jorden när Kain (Qabil) och Abel (Habil) levde? frågade Hamdi.
Ahmed tänkte efter och
sa lite undrande:
– Fyra stycken. De var
Adam, Eva (Hawa), Kain och Abel.
– Det fanns bara fyra
stycken människor, sa Hamdi. Och ändå förstod de att de måste tillbe Gud genom ett offer. Hur
kunde de veta det? frågade Hamdi och fortsatte. Jo, därför att Gud är helig och ren, men människan
är en syndare och behöver ett offer som lösen för sina synder.
Noa (Sayedna Noh) tillbad
Gud genom offer. Abraham (Sayedna Ibrahim) tillbad Gud genom offer. Mose (Sayedna Mosa), David (Sayedna
Dawod) och alla apostlar och profeter har tillbett Gud genom ett offer.
Hamdi tillade:
– Jag tillber Gud på
samma sätt som apostlarna och profeterna.
– Nu skämtar du väl i
alla fall, sa Ahmed. Du går ju inte ned till marknaden och köper ett får som du sedan offrar till
Gud, sa Ahmed och log med hela ansiktet.
– Jag tillber Gud genom
Messias, Guds lamm, som bar min synd när han offrades, svarade Hamdi. Det står skrivet i den
heliga boken (Bibeln).
"Gud är en,
och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Jesus Kristus, som gav sig själv till
lösen för alla." (1)
Det finns bara en Gud och
det finns bara en medlare, mellan Gud och oss människor, Messias som offrade sig själv som lösen
(fida) för alla, även för dig Ahmed.
Genom hela historien ända
till idag har människor tillbett den levande Guden genom ett offer.
– Jag tror jag börjar
förstå hur du menar, men du behöver förklara lite till så jag kan förstå hela bilden, sa
Ahmed fundersamt.
Hamdi tänkte efter ett
tag, sedan sa han:
– Gud uppenbarade
betydelsen av offren genom historien, särskilt genom Mose i Tawrah (Moseböckerna). Lagens (al-sharia)
samlade undervisning av offrens betydelse som lösen för synden ser vi i skriftorden:
"Ja, enligt
lagen renas nästan allting med blod och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse. " (2)
– Men hur kan all denna
undervisning om offren kopplas till Jesus, Marias son, undrade Ahmed.
– Så här ligger det
till, sa Hamdi. Parallellt med undervisningen om offrens betydelse, bar profeterna fram många
profetior om Messias. Bland dessa profetior fanns förutsägelser om, att när Messias kom till världen,
skulle han offras som lösen för vår synd. Hamdi tog fram en Bibel, öppnade den, och visade fram
den för Ahmed och sa:
– Se här själv vilken
exakt beskrivning av Messias offer som profeten Jesaja skrev ned ca 700 år innan Messias kom…
"Men det var våra
sjukdomar han bar, våra smärtor dem lade han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt,
tuktad av Gud och pinad. Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra
missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår
blir vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men
Herren lät allas vår missgärning drabba honom. Han blev plågad fastän han ödmjukade sig och
inte öppnade sin mun, lik ett lamm som förs bort för att slaktas, lik ett får som är tyst inför
dem som klipper det - ja, han öppnade inte sin mun." (3)
Ahmed, som var djupt rörd
av de profetiska orden sa förbluffat…
– Menar du att detta
skrevs många hundra år innan Jesus, Marias son föddes?
– Javisst, sa Hamdi.
Enligt profeterna skulle Messias komma från profeten Davids (Nabi Dawod) släkt. David som levde ca 1 000 år före Messias, ger en nästan
exakt beskrivning av sin kommande sons, Messias, korsfästelse. Korsfästelse, var en mycket långsam
och plågsam avrättningsmetod. Efter ett tag skildes den korsfästes leder åt och han led dessutom
av svår törst. Profeten David skriver:
"Jag är lik
vatten som utgjuts, alla mina leder har skilts åt. Mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt
liv. Min kraft är förtorkad lik en lerskärva, min tunga häftar vid min gom och du lägger mig i
dödens stoft. Ty hundar omger mig, de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter har de
genomborrat. Jag kan räkna alla mina ben. De skådar därpå, de ser med lust på mig. De delar
mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad." (4)
Detta skriver David trots
att man under hans tid inte ens använde korsfästelse som en avrättningsmetod, den uppfanns långt
senare och användes av romarna under Messias tid.
– Du menar förstås
att alla dessa förutsägelser har gått i uppfyllelse i Jesus, Marias son? undrade Ahmed.
– Ja, inte bara dessa
utan mängder av andra profetior har gått i bokstavlig uppfyllelse i Messias, svarade Hamdi.
Messias bekräftade själv vid många olika tillfällen att han kom för att ge sitt liv till lösen
(fida). Han sade om sig själv:
"Människosonen
har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."
(5)
Förstår du nu Ahmed,
hur Guds undervisning om offer för människans synd går rakt genom hela Bibeln och hur allt har gått
i uppfyllelse genom Messias?
– Hamdi, sa Ahmed. Jag
har aldrig hört detta förut. Det var oerhört intressant. Jag behöver mer tid att tänka. Men var
inte orolig, jag kommer snart tillbaka med fler frågor.
– Varsågod! sa Hamdi.
Du får Bibeln som en gåva från mig. Börja gärna med Nya Testamentet, så får du läsa om
Messias liv, om hans fantastiska under och lära.
– Tusen tack! sa Ahmed.
Jag har ofta hört om "bokens folk" (ahl al-kitab), men jag har aldrig läst i själva
boken förut. Jag ser verkligen fram emot att få läsa om Jesus, Marias sons undervisning och
under.
– Al-salamo aleikom.
– Aleikom al-salam.
Hamdi, började Ahmed
lite trevande. Ända sen vi träffades förra gången har jag gått och funderat på Al-Masih, som
gav sitt liv som lösen för alla människors synd. Men det är en sak jag måste förstå. Varifrån
kommer synden (al-khatiya), och hur kommer det sig att alla människor har problem med synden? Kan
du förklara det? sa Ahmed allvarligt.
– Jo, det kan jag nog,
svarade Hamdi eftertänksamt. Men vi måste börja från början för att förstå varifrån synden
kommer. I Tawrah (Mose-böckerna) läser vi, att efter det att Gud skapat världen och människorna,
satte han dem i paradiset (djanna). Där i paradiset var människan helt ren och levde i fullkomlig
gemenskap med Gud. Men som du vet hände något som förstörde livet i paradiset. Ahmed, vad var
det som egentligen hände?
– Satan kom och förstörde
allt, sa Ahmed.
– Just precis! sa Hamdi.
Gud förbjöd människan att äta frukten från kunskapens träd på gott och ont, när han sa till
Adam:
"Av alla andra
träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta,
ty när du äter av det, skall du döden dö." (1)
Men Satan kom som en orm
och frestade Adam och Eva. De var olydiga mot Gud och åt av frukten. Resultatet blev fruktansvärt
för människan, eftersom synden kom in i människans liv, så att alla människor blev syndare.
– Blev verkligen alla människor
syndare? frågade Ahmed tvivlande. Det har jag svårt att acceptera. På vilket sätt blev de i så
fall det?
– Människan blev
precis som frukten hon åt, sa Hamdi. Hon blev en underlig blandning av gott och ont. En människa
kan ibland utföra de allra ädlaste och finaste gärningar för att i nästa stund utföra de mest
svekfulla handlingar, då hon kanske till och med lurar och bedrar sin nästa istället. Människan
kan ena stunden vara mycket kärleks-full och omtänksam för att nästa stund vara uppfylld av
avund, egoism, kärlekslöshet, begär eller någon annan egenskap som är besläktad med synden.
Som du sa, Ahmed, så
brottas alla människor med det här problemet. Alla religioner behandlar detta problem. Alla länder
stiftar lagar för att kunna kontrollera syndens många olika skepnader. Det värsta är att människan
inte blir en syndare för att hon syndar, utan snarare att hon syndar därför att hon är en
syndare. Det är som om det fanns en liten fabrik inne i människan som producerar synd och ondska,
eller hur? sa Hamdi och såg forskande på Ahmed.
– Jag måste tyvärr
erkänna att din beskrivning av människan stämmer ganska bra med verkligheten. Hon är verkligen
en underlig blandning av gott och ont, svarade Ahmed. Men var passar Satan in i bilden?
– Jo, genom synden fick
Satan makt i människors liv och samhällen, svarade Hamdi. Han, som en gång frestade Adam och Eva,
fortsätter samma typ av verksamhet än idag. Han frestar fortfarande människor, så att vi ska
fortsätta att leva i synd. Genom synden får Satan makt i människors liv, eftersom det är just vår
synd som skiljer oss från Gud. Det är på grund av synden som världen ser ut som den gör idag.
Gud skapade allting gott,
men människan har fört in mycket ondska i världen, t ex genom krig mellan länder och folk, förtryck
av människor, men även genom alla trasiga relationer mellan människor och mycket annat elände
som förstör människans liv.
– Så du menar att Gud
egentligen inte skapade oss så här, utan att hela världen ser ut som den gör idag på grund av
Adams synd? undrade Ahmed.
– Javisst! svarade
Hamdi. Synden kom in i människan genom Adam som det står skrivet:
"Genom en enda
människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför
att de alla syndade." (2)
Det allra värsta
resultatet var döden, både den fysiska och den andliga döden.
– Den fysiska och
andliga döden? sa Ahmed och såg undrande på Hamdi. Vad är den andliga döden för något?
– Jo, Gud sa ju till människan
att om hon åt av frukten så skulle hon dö, började Hamdi. Och eftersom Gud är rättfärdig och
alltid står vid sitt ord, så kom verkligen döden över människan så att alla människor dör.
Men människan dog även på ett andligt sätt när hon syndade.
– Hur då? undrade
Ahmed.
– Jo, resultatet av
synden blev att människan drevs ut ur paradiset, svarade Hamdi. Hon drevs bort från den plats där
hon levt i en ren, fullkomlig gemenskap med Gud. Hon fick leva utanför paradiset. Människan dog på
ett andligt sätt när hon blev skild från den levande och helige Guden genom sin synd. Det är
alltså synden och ondskan som skiljer människan från Gud. Det är synden som gör att vi människor
inte automatiskt lever i en nära gemenskap med Gud. Eftersom Gud är ren och helig kan han inte ha
gemenskap med synden. Detta är anledningen till att vi människor behöver en frälsare (monadji),
som räddar oss från resultatet av alla våra synder.
Tror du Ahmed, att alla
dina synder finns nedskrivna?
Ahmed såg lite orolig
ut, sedan sa han:
– Jag vet att de är
nedskrivna av de två änglar som följer varje människa.
– Gud vet allt om oss,
sa Hamdi. Varje god gärning och varje ond gärning, varje ord, varje tanke, varje avsikt (neya).
Allt är nedskrivet hos Gud. Vet du åt vilket håll vågen kommer att slå på domens dag (yom
al-hisab)?
– Nej, bara Gud vet, sa
Ahmed tyst.
– Gud älskar dig,
Ahmed. Kom ihåg att Guds lamm, Jesus, Marias son, har burit all vår synd. Det finns förlåtelse för
allt, sa Hamdi lugnt.
Ahmed funderade en stund.
Sen sa han:
– Om Messias är så
viktig varför fick inte Adam och Eva höra om honom?
– Skulle du tro mig om
jag sa att de fick höra om Messias? frågade Hamdi.
– Nej, det är väl ändå
inte möjligt att Adam och Eva fick höra om Messias, sa Ahmed.
– Gud älskar människan
och han vill ha gemenskap med henne, började Hamdi, därför talade han om Messias redan från början.
Mitt i det tragiska som hände Adam om Eva kom ändå ett löfte till dem, om en befriare som en dag
skulle krossa Satans makt över människan. Gud talade till Satan medan Adam och Eva lyssnade:
"... och jag
skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Denna skall
trampa sönder ditt huvud, och du skall stinga den i hälen." (3)
Genom hela Bibeln
uppkallas sönerna efter sina fäder. Abrahams son, Jakobs son osv. Men här står det om kvinnans säd,
inte mannens. Det ska komma någon som inte har en far, utan är kvinnans son. Denne son ska krossa
Satans makt över människan, medan Satan likt en orm, ska försöka döda kvinnans son genom att
stinga honom i hälen. Detta är exakt vad som hände när Jesus, Marias son, offrade sitt liv som lösen
för människans synd.
– Helt fantastiskt, sa
Ahmed. Tänk att Gud började tala om Messias redan till de allra första människorna på jorden.
Det bevisar än en gång att huvudtemat genom hela Bibeln verkligen är Messias. Du har gett mig en
hel del att fundera över till nästa gång Hamdi.
– Al-salamo aleikom.
– Aleikom al-salam.
Jag är mycket nyfiken,
sa Hamdi. Jag vill veta vad du tycker om Al-Indjil (Evangeliet)? Det är sannerligen en underbar
bok, svarade Ahmed
uppriktigt. Jag har aldrig läst något liknande. Det
är oerhört intressant att läsa om Messias fantastiska under i detalj. Även undervisningen från
Messias när han talade uppe på berget (Bergspredikan) är helt fantastisk. Det finns en klarhet
och ett djup i hans undervisning. Han vänder nästan alla begrepp upp och ner när han säger att
vi skall älska våra fiender och be för dem som förföljer oss.
Hans undervisning om bön
är för övrigt så olik allt jag tidigare hört. Jag känner mig inte så lite omtumlad. Men
samtidigt måste jag säga att jag fick nästan lika många frågor som svar.
– Det låter intressant
sa Hamdi leende. Låt oss börja med den första frågan du stötte på.
– Som du vill, sa
Ahmed. Varför börjar Evangeliet med en släkttavla från Abraham via David till Messias?
Efter att ha funderat en
stund började Hamdi. Kommer du ihåg vad vi talade om tidigare, nämligen att hela Bibeln håller
ihop som en enhet, och att det finns ett tema som går igenom hela boken?
– Jodå, det minns jag,
sa Ahmed.
– Kommer du även ihåg
vilket tema det var? undrade Hamdi.
– Al-Masih, svarade
Ahmed.
– Svaret på din fråga
har att göra med detta tema, sa Hamdi. Enligt profetiorna måste nämligen Messias vara Davids son
och Abrahams son.
Ahmed funderade ett tag på
det Hamdi sagt, sedan sa han:
– Det där lät
intressant, kan du förklara de olika profetiorna lite närmare?
Efter en ganska lång
paus började Hamdi:
– En dag, för ca fyra
tusen år sedan talade Gud till Abraham, som kallas Guds vän (Khalil Allah). Gud gav ett löfte åt
Abraham, medan han ännu kallades Abram. Det Gud sa till Abraham skulle få en avgörande betydelse
för hela mänskligheten. I Tawrah (Mose-böckerna) läser vi:
"Och Herren
Gud sade till Abram: Gå ut ur ditt land och från din släkt och från din faders hus, bort till
det land som jag skall visa dig. Så skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna
dig och göra ditt namn stort och du skall bli en välsignelse. Och jag skall välsigna dem som välsignar
dig, och den som förbannar dig skall jag förbanna, och i dig skall alla släkter på jorden bli välsignade."
(1)
Gud kallade alltså ut en
man som var barnlös, trots många års äktenskap. Gud lovade honom ett land. Gud skulle göra
honom till ett stort folk. Hans namn skulle bli stort och välkänt. Allt detta uppfyllde Gud i
detalj. Men det märkligaste av alla löften till Abraham var det sista, att Herren Gud skulle välsigna
alla släkter på jorden i Abraham. I detta löfte ligger löftet om Messias. Så Messias ska vara
Abrahams son och genom honom ska Gud välsigna hela världen.
– Men hur vet du att löftet
syftar på Messias och inte någon annan? undrade Ahmed.
– Man kan säga att det
klarnar steg för steg när man läser vidare i Tawrah, svarade Hamdi. Abraham fick med tiden två söner.
Isak (Ishaq) med sin hustru Sara, och Ismael (Ismail) med Saras tjänarinna Hagar (Hadjar). Även om
Gud välsignade Ismael, så gjorde han klart för Abraham redan innan Isak föddes, att löftet om
Messias skulle gå genom Isak, när han sade:
"... din
hustru Sara skall föda en son, och du skall ge honom namnet Isak. Med honom skall jag upprätta
mitt förbund, ett evigt förbund som skall gälla hans säd efter honom. Men angående Ismael har
jag också hört din bön. Se jag skall välsigna honom och göra honom fruktsam och föröka honom
mycket. Tolv hövdingar skall han få till söner och jag skall göra honom till ett stort folk. Men
mitt förbund skall jag upprätta med Isak." (2)
– Ja, Ismael som Gud välsignade,
blev ju stamfader för oss araber, sa Ahmed. Men även vi muslimer vet, att Gud sände många av
sina apostlar och profeter via Isaks släktled. Hamdi fortsatte:
– Isak fick två söner,
Esau och Jakob (Yaqob). Gud visade att löftet om Messias skulle gå via Jakob, när han i en dröm
uppenbarar sig för honom och säger:
"Jag är
Herren, Abrahams, din faders Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag ge åt dig och din
säd. Och din säd skall bli som stoftet på jorden och du skall utbreda dig åt väster och öster
och norr och söder, och alla släkter på jorden skall bli välsignade i dig och i din säd."
(3)
– Det var märkligt att
när Gud talade med Jakob, så upprepade han många delar av det ursprungliga löftet till Abraham,
sa Ahmed.
– Det beror på att det
egentligen handlar om samma löfte, som förs vidare från generation till generation, sa Hamdi. Men
du ser ju Ahmed att det är genom en son till Jakob som Gud ska välsigna alla släkter på jorden.
– Ja, jag börjar ana
att Messias återigen kommer att visa sig vara huvudtemat genom Bibeln, svarade Ahmed.
– Jo, så är det, sa
Hamdi. Hos Israels barn (bani Israel) fanns det sedan många olika släkter. Frågan är om Gud även
uppenbarade från vilken släkt Messias skulle komma? Gud utväljer David (Sayedna Dawod), och gör
ett förbund med honom. I många profetior visar Gud att Messias ska komma från just profeten
Davids släkt. Profeten Jesaja, som levde mer än två hundra år efter David, liknar i en profetia
Isais släkt, vid ett avhugget träd. Davids egen pappa hette Isai. Från den släkten ska det komma
en över vilken Guds Ande ska vila. Han ska skaffa rättvisa åt de ödmjuka på jorden. Han ska
skapa ett rike som liknar själva paradiset och alla i det riket ska känna Herren. Jesaja skriver:
"Men ett skott
skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam och en telning från dess rötter skall bära frukt. Och på
honom skall Herrens Ande vila... med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa
lag åt de ödmjuka på jorden... Och det skall ske på den tiden att hednafolken skall söka
telningen från Isais rot, där han står som ett baner för folken, och hans boning skall vara idel
härlighet...". (4)
– Får se nu om jag
fattat rätt, sa Ahmed. Gud har alltså uppenbarat att Messias ska vara Abrahams son, Isaks son,
Jakobs son, och Davids son.
– Just precis! svarade
Hamdi med ett brett leende. Och när vi läser i Evangeliet ser vi att Messias är född i enlighet
med profetiorna. Det är därför Evangeliet börjar med en släkttavla, som visar att Messias är
just Abrahams och Davids son.
– Återigen har det
visat sig att huvudtemat genom Bibeln verkligen är Jesus, Marias son, sa Ahmed. Som du förstår
Hamdi, har jag ännu svårare frågor på lager. Men det får vänta till nästa gång.
– Al-salamo aleikom.
– Aleikom Al-salam.
Vad ser du för något?
sa Ahmed medan han höll upp tre fingrar i luften.
– Jag ser tre fingrar på en hand, sa Hamdi med ett leende. Han förstod ju vad Ahmed tänkte
på.
– Hamdi, fortsatte
Ahmed. Tror du att Gud är en eller tre?
– Du kanske inte
riktigt förstår hur jag tror, sa Hamdi. Men du måste förstå att jag tror på den ende Guden.
Den Gud som har skapat himmel och jord, som kan allt, som vet allt, och som finns överallt.
Du vet att min tro kommer
från Bibeln, och Guds ord lär, att Gud är en. Denna sanning är nedskriven på många ställen
rakt genom hela Bibeln.
– Men Gud kan inte vara
tre och en samtidigt, sa Ahmed ihärdigt. Han höll återigen upp sina tre fingrar och sa: 1 + 1 + 1 = 3 och inte 1.
– Hur många Ahmed är
du? frågade Hamdi. Är du en eller två?
– Jag är en så klart,
svarade Ahmed.
– Gud har skapat dig
med en kropp och en ande, sa Hamdi. Är din kropp Ahmed? frågade Hamdi lugnt.
– Javisst, sa Ahmed.
– Men din ande då, är
den Ahmed? frågade Hamdi.
– Jo, det är den, sa
Ahmed som förstod vad Hamdi skulle säga. Hamdi fortsatte:
– Varför är det omöjligt
för Gud att vara tre i en när han har skapat oss som två i en? Hamdi fortsatte efter en kort
paus:
– Antag att Gud är en
komplex enhet som uppenbarar sig i tre personer. För hur mycket är 1 x 1 x 1, Ahmed?
– Ett, svarade Ahmed
tyst. Men Jesus, Marias son, är enbart människa och inte Guds son, sa Ahmed och såg intensivt på
Hamdi. Tror du att Messias är Guds son, Hamdi?
– Vad tror du att jag
tror? frågade Hamdi.
– Jag vet inte säkert,
sa Ahmed. Men jag antar att du tror att Gud hade ett förhållande med Jungfru Maria och de fick en
son tillsammans.
– Astaghfer Allah! (Jag
ber Gud om förlåtelse) utropade Hamdi. På det sättet tror jag absolut inte, och jag känner inte
någon av dem som följer Messias, som tror på det sättet.
Ahmed blev förvånad och
frågade:
– Hur tror du då?
– Jag tror att Gud är
evig, att han fanns i evigheten innan något blev skapat, började Hamdi. När Evangeliet ska förklara
vem Messias är så börjar den inte med hans födelse hit till jorden, utan Evangeliet börjar i
evigheten, innan Gud skapade världen. Det står skrivet i Evangeliet:
"I begynnelsen
fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev
till genom det och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv... "
(1)
Gud skapade världen
genom sitt ord eller hur?
– Jo, det stämmer. Gud
sade: "Varde! Och det blir" (Kon fa yakon), svarade Ahmed.
– Gud skapade alltså världen
genom sitt ord, sa Hamdi. Detta ord som utgick från Gud var alltså en del av Gud och fyllt av Guds
skaparkraft och alla hans egenskaper. I Guds ord var liv, och där ordet gick fram skapades liv i
alla dess olika former.
– Ja, det stämmer, men
vad innebär egentligen uttrycket: "och Ordet var Gud"? frågade Ahmed.
– Om jag vittnar i en rättegång,
så kan man inte skilja mig från mina ord, sa Hamdi. Mina ord skulle representera mig och vara en
del av mig.
När du och jag sitter här
och samtalar med varandra är våra ord en del av oss själva, så att vi representeras av våra
ord. När Gud skapade universum var Ordet han talade ett med honom själv. Man kan inte skilja Gud
från hans ord. Detta eviga Guds Ord, som är ett med honom och innehåller alla hans egenskaper,
uppenbarade sig i Jesus, Marias son, som det står skrivet:
"Och Ordet
blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får
av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning." (2)
Allt vad Gud har sagt om
sig själv, alla hans egenskaper uppenbarades i Messias.
– Gud är helig. När
man såg hur ren Messias var, såg man Guds helighet i honom.
– Gud är kärlek. När
man såg hur Messias älskade människorna såg de Guds kärlek i honom.
– Gud kan göra allt. När
människor såg hur han gick på vattnet, talade till stormen så att det blev vindstilla, skapade
bröd, botade blinda, uppväckte döda, då såg de Guds kraft och härlighet uppenbarad i honom.
– Men hur kan Gud, som
finns överallt, vara begränsad till en människa? frågade Ahmed envetet. Glömde han bort
universum när han var i Messias?
– Ahmed, sa Hamdi.
Antag att vi var ute på ett oändligt hav, och vi sänkte ner ett glas i havet och fyllde det med
vatten. Om vi analyserade vattnet, skulle vi märka att vattnet i glaset har exakt samma egenskaper
som vattnet i havet. Det är samma sak med Messias. Den evige, allsmäktige Guden finns överallt.
Samtidigt uppenbarar han sig i Messias, i samma egenskaper och kraft. Men Gud är inte begränsad för
att han uppenbarar sig i Messias. Han är fortfarande oändlig.
– Men Gud kan inte
uppenbara sig i en människa, sa Ahmed.
– Hur kan vi begränsa
Gud? frågade Hamdi. Hur kan vi säga om den allsmäktige att han inte kan. Kan han inte göra allt?
– Jo, visst kan han göra
allt, svarade Ahmed. Men jag kan inte tro, att han uppenbarat sig i en människa.
– Det är bra att vi är
överens om att detta kan vara en svårighet för oss men inte för Gud, utan att Gud kan göra allt
han själv vill, sa Hamdi. Om du inte redan visste om det, vad skulle du då säga om du fick höra
att Gud uppenbarat sig i en brinnande buske, och talat ur busken till Mose?
Ahmed tänkte efter en
stund, sen log han för sig själv, när han förstod
att det inte kunde vara svårare för Gud att uppenbara sig i en människa än i en buske.
Hamdi fortsatte:
– Tänk efter Ahmed,
vem är egentligen han som kallas "Guds Ord" och "Guds Ande" (Kallimat Allah wa
Roh Allah).
Även Guds Ande är ju ett med Gud själv. Vi vet att
Guds Ande täckte över Jungfru Maria. Hon blev gravid, och födde Messias, som ängeln Gabriel sade
till henne:
"Helig Ande
skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas
heligt och Guds son." (3)
Frågan är: Vem är han,
som kom till världen på detta sätt?
Ahmed, antag att du var läkare
på Messias tid, och du fick i uppdrag att skriva ut hans födelsebevis. Vad skulle du skriva? Vad heter han?
– Jag skulle väl
skriva Jesus, Marias son, sa Ahmed.
– Och namnet på
modern? undrade Hamdi.
– Ja, det blir väl
Jungfru Maria, sa Ahmed.
– Och så kom vi till
namnet på fadern, sa Hamdi leende.
– Han hade ingen far,
svarade Ahmed med ett ännu bredare leende.
– Ja, det är ju klart,
att vi kan lämna den raden tom eftersom han inte hade en jordisk far, sa Hamdi, ... eller, vi kunde
ju fråga oss: Varifrån kommer han? Vilket ursprung har han, som kallas Guds Ord och Guds Ande? Vem
är egentligen han, som kom ner från himlen? Själv sa han:
"Guds bröd är
det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv... Jag är livets bröd. Den som kommer
till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta." (4)
"Jag är det
levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet.
Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva." (5)
Ahmed, han kom för att
ge sitt kött som offer för alla människor. Den som tar del av vanligt bröd får fysiskt liv. Den
som tar emot Guds bröd, som kommit ner från himlen, får andligt liv, evigt liv. Den som tror på
Messias och tar del av honom får ett liv som tillfredsställer människans innersta hunger och törst
efter Gud. Det har jag själv fått uppleva. Messias är ett erbjudande från Gud till dig, Ahmed.
– Jag är inte mogen för
det ännu, sa Ahmed stilla. Många tankar snurrar i huvudet på mig. Jag inser att jag helt
missuppfattat hur du tror på Gud. Jag börjar långsamt förstå hur du tror på den ende Guden,
och att han har uppenbarat sig i Messias. Du vet att jag älskar Messias av hjärtat. Men jag har
fortfarande flera frågor som jag bär på. Men vi tar väl dem nästa gång, eller hur Hamdi?
– Jo det ser jag
verkligen fram emot, svarade Hamdi.
– Al-salamo aleikom.
– Aleikom al-salam.
Jag har tänkt nästan
dag och natt på det vi talade om förra gången, sa Ahmed. Först säger du att Jesus, Marias son,
är människa.
Sedan säger du att Gud uppenbarade sig i honom.
– Vem är han egentligen? Är det inte så att ni har gjort
Messias till Guds son, fast han bara är Marias son?
– Vet du, Ahmed, började
Hamdi. Svaret på den frågan är nyckeln till det eviga livet med Gud, både här och i evigheten.
Det skulle vara "shirk" (att jämställa någon med Gud), om vi gjorde en människa till
Gud. Men Bibeln talar om Gud som uppenbarar sig i en människa, inte tvärtom.
Att Messias föddes som människa
är vi alla överens om. I enlighet med profetiorna är han Abrahams son, Davids son och Marias son.
Men i profetiorna som uttalades långt före Messias födelse, lär även Gud att han skulle komma
till oss i Messias.
– Menar du, att
apostlarna och profeterna redan före Messias talade om att Gud själv skulle uppenbara sig i honom?
undrade Ahmed förvånat.
– Huvudtemat i Bibeln
är Messias. Det borde därför inte förvåna oss, att Gud gett oss sanningen om Messias redan hos
profeterna, sa Hamdi.
– Visa mig, bad Ahmed.
Jag är mycket intresserad.
Hamdi funderade en stund, sen sa han:
– När Gud, ca 700 år
f Kr, uppenbarade för profeten Mika, att Messias skulle födas i staden Betlehem, avslöjade han även
att den som skulle födas, fanns långt innan han föddes:
"Men du
Bet-Lehem Efrata, som är så ringa för att vara bland Juda släkter, av dig skall åt mig utgå en
som skall bli en furste i Israel, en vilkens härkomst tillhör förgångna åldrar, forntidens
dagar." (1)
Messias föddes ju i
staden Betlehem, som det står skrivet i Evangeliet:
"Och Josef,
som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galiléen upp till Judeen,
till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade
sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den
förstfödde." (2)
Frågan är: Vem är han,
som fanns långt innan han föddes till världen? Själv sa han, när han talade till uppretade
judar i Jerusalem (Al-Qods):
"Er fader
Abraham jublade över att han skulle få se min dag. Han fick se den och gladde sig. Judarna sa då
till Jesus: Du är inte femtio år, och ändå har du sett Abraham. Han svarade: Jag är och jag var
innan Abraham blev till." (3)
Vi vet att Abraham levde
nästan 2 000 år f Kr.
– Så, Messias gjorde
alltså själv anspråk på att han fanns innan han föddes, sa Ahmed. Men var står det skrivet hos
profeterna att Gud ska uppenbara sig i Messias?
– Det står på många
ställen, sa Hamdi. Profeten Jesaja talar om en, som ska komma från det lilla område där Jesus,
Marias son växte upp. Han ska skapa ett evigt rike som kännetecknas av Guds frid. Själv ska han,
som också är Davids son, regera över detta rike i evighet. Profeten beskriver vem Messias är
genom de olika namn han får:
"Ty ett barn
blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila, och hans namn
skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. Så skall herradömet bli stort
och friden utan ände över Davids tron och över hans rike. Så skall det befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid." (4)
Vi vet att de namn Gud
ger någon beskriver vem den personen är. Så, vem är han Ahmed, som får namnen: Underbar i råd,
Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste?
– Jag börjar ana
konturerna i den bild av Messias, som finns nedskriven hos profeterna innan han föddes, sa Ahmed.
Men står det verkligen att Gud ska komma hit till den värld han själv skapat?
– Yahya Abn Zakaria
(Johannes Döparen), levde samtidigt med Messias, sa Hamdi. Han var utsänd av Gud för att bana väg
för Messias, så att människor skulle omvända sig och komma till tro på honom. När man frågade
Johannes vem han själv var, och varför Gud hade sänt honom, svarade han med att citera profeten
Jesaja, kapitel 40, där det står skrivet:
"Hör man
ropar: Bered väg för Herren i öknen, bana på hedmarken en jämn väg för vår Gud. Alla dalar
skall höjas och alla berg och höjder sänkas, vad ojämnt är skall jämnas och vad oländigt är
skall bli slät mark. Herrens härlighet skall bli uppenbarad och allt kött skall tillsammans se
den." (5)
Bilden från profeten
Jesaja, visar att en stor kung ska komma på besök. Man ska bygga en ny jämn väg för honom genom
vildmarken. Men vem är denne kung som skall komma, Ahmed?
– Ja, enligt profeten
är han Herren, vår Gud, sa Ahmed tyst.
– Bilden blir ännu
tydligare, fortsatte Hamdi, när vi läser vidare från samma skriftställe, där det står:
"..Häv upp
din röst med kraft, Jerusalem, du glädjens budbärarinna. Häv upp den utan fruktan, säg till
Judas städer: Se där är er Gud! Ja, Herren, Herren kommer med väldighet och hans arm visar sin
makt. Se han har med sig sin lön, och hans segerbyte går framför honom. Han för sin hjord i bet
som en herde, han samlar lammen i sin famn och bär dem i sina armar, och sakta för han moderfåren
fram." (6)
Messias kom verkligen som
en herde för alla troende. Han sade om sig själv:
"Jag är den
gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren." (7)
Men Ahmed, vem är
egentligen han som enligt profeten kommer som en herde?
– Jag måste erkänna
att han framställs som Herren, Gud själv, svarade Ahmed, som nu var lätt skakad av profetens ord.
Hamdi fortsatte:
– Som du förstår
Ahmed, så uppfylldes alla dessa profetior om Messias, i Jesus, Marias son.
Innan Messias föddes kom
ängeln Gabriel till Sakarias, Johannes Döparens blivande pappa. Ängeln förklarade för Sakarias
att han skulle få en son och vilket speciellt uppdrag hans son skulle få. Ängeln Gabriel sade:
"..han skall
uppfyllas av Helig Ande redan i moderlivet, och han skall få många i Israel att vända tillbaka
till Herren deras Gud. Och han skall gå före honom med Elias ande och kraft, för att vända fädernas
hjärtan till deras barn och ge de ohörsamma ett rättfärdigt sinne, så att Herren får ett folk
som är berett." (8)
– Vem är det, enligt
Evangeliet, som Johannes döparen ska gå framför, Ahmed.
– Herren, deras Gud,
svarade Ahmed.
– När Johannes döparen
var nyfödd, fortsatte Hamdi, så profeterade Sakarias över sin nyfödde son, Johannes:
"Och du mitt
barn skall kallas den högstes profet, ty du skall gå före Herren och bana väg för honom. Så
skall hans folk få veta att frälsningen är här med förlåtelse för deras synder genom vår
Guds barmhärtighet och mildhet. Han skall komma ned till oss från höjden." (9)
Ser du Ahmed, att Yahya
Abn Zakaria ska, i enlighet med profeten Jesajas ord, ängeln Gabriels ord, och hans fader Sakarias
ord, gå före Herren och att den som kommer är Gud själv.
– Ja, jag ser det, och
jag antar att allt detta bekräftades när Messias verkligen kom, sa Ahmed allvarligt.
– Ja, i detalj, sa
Hamdi. När Jungfru Maria födde Messias i Davids stad, Betlehem, så uppenbarade sig Herrens ängel
för några herdar utanför staden, och sade till dem:
"Var inte rädda.
Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts
åt er i Davids stad, han är Messias, Herren." (10)
Att Messias är Herren själv
bekräftas gång på gång i Evangeliet. Själv sa han:
"Jag och
Fadern är ett." (11)
– Jag hade stor kärlek
och respekt för Jesus, Marias son, redan från början, sa Ahmed. Men nu tror jag, att jag för första
gången ser den fulla bilden av vem Messias verkligen är, och varför han föddes hit till världen.
Jag är oerhört tacksam över att du har tagit tid att förklara det här för mig, Hamdi.
– Ahmed, sa Hamdi
allvarligt. Genom tron på Messias erbjuder Gud förlåtelse för allt och ett evigt liv. Messias
som själv besegrade döden och som uppväckte de döda säger:
"Jag är uppståndelsen
och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall
aldrig någonsin dö." (12)
Ahmed, vill du ta emot
Guds gåva till dig genom tron på Messias?
– Ja, jag känner det
som om han står och bultar på min dörr just nu, sa Ahmed med tårar i ögonen. Hur kan jag ta
emot Guds gåva?
– Det är inte svårt,
sa Hamdi. Bed till Gud med dina egna ord. Bekänn allt. Gud vet ändå allt om oss. Ta emot förlåtelse
genom Messias offer för dig. Bed att Gud kommer in i ditt liv genom sin Ande och ger dig kraft att
följa Messias, som hans lärjunge. Bed bönen genom Messias namn. Han, som genom sitt offer, är
medlaren mellan dig och Gud Fadern.
När du på detta sätt
genom tron tar emot Messias, som Guds gåva till dig, sker ett under i ditt liv. Bibeln säger att
du blir född på nytt. Du får ett nytt liv från Gud. Du får en ny personlig gemenskap med Gud,
genom Messias. Gud blir därför din far och du blir hans barn, som det står i Evangeliet, angående
alla dem som tog emot Messias:
"Men åt dem
som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn." (13)
När de hade bett
tillsammans och tackat Herren, sa Hamdi med ett stort leende:
– Välkommen in i
familjen! Vi är nu, genom Messias, syskon i Guds stora familj.
– Hur ska jag kunna
tacka dig, sa Ahmed glädjestrålande.
– Tacka Gud, och gör
det varje dag, svarade Hamdi. Sök gemenskap med andra som följer Messias på samma sätt som du.
Nu kan du verkligen be den bön som Messias lärde sina lärjungar att be:
Fader vår, som är
i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen så ock på
jorden; vårt dagliga bröd giv oss idag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta
dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss från ondo. Ty riket är
ditt, och makten, och härligheten, i evighet. Amen" (14)
Bibelcitat
Guds lamm
(1) Romarbrevet 6:23
(2) Johannesevangeliet 1:29
(3) Uppenbarelseboken 3:20
Guds offer
(1) Första Timotheosbrevet 2:5-6
(2) Hebreerbrevet 9:22
(3) Jesaja 53:4-7
(4) Psalm 22:15-19
5) Markusevangeliet 10:45
Synden
(1) Första Mosebok 2:16-17
(2) Romarbrevet 5:12
(3) Första Mosebok 3:15
Abrahams son
(1) Första Mosebok 12:1-3
(2) Första Mosebok 17:19-21
(3) Första Mosebok 28:13-14
(4) Jesaja 11:1-2, 4, 10
(1) Johannesevangeliet 1:1-4
(2) Johannesevangeliet 1:14
(3) Lukasevangeliet 1:35
(4) Johannesevangeliet 6:33, 35
(5) Johannesevangeliet 6:51
Gud och människa
(1) Mika 5:2
(2) Lukasevangeliet 2:4-7
(3) Johannesevangeliet 8:56-58
(4) Jesaja 9:6-7
(5) Jesaja 40:3-5
(6) Jesaja 40:9-11
(7) Johannesevangeliet 10:11
(8) Lukasevangeliet 1:15-17
(9) Lukasevangeliet 1:76-78
(10) Lukasevangeliet 2:10-11
(11) Johannesevangeliet 10:30
(12) Johannesevangeliet 11:25-26
(13) Johannesevangeliet 1:12
(14) Matteusevangeliet 6:9-13